• lör. nov 21st, 2026

Genom tangentbordet

Perspektiv från en vardag präglad av innovation och kreativitet

Det som en radonmätare hinner se på tio dagar

avDifferentklas

nov 8, 2026
En radonmätare står på en bokhylla i ett vardagsrum, där den registrerar luftens innehåll under en mätperiod.En radonmätare står på en bokhylla i ett vardagsrum, där den registrerar luftens innehåll under en mätperiod.

En radonmätning som pågår i tio dagar i början av oktober och en som pågår från november till slutet av februari kan göras i samma hus, i samma rum, med mätaren på samma bokhylla. Ändå kan de två siffrorna hamna så långt ifrån varandra att den ena säger att allt är i ordning och den andra att något behöver göras.

Det beror sällan på att något av instrumenten visar fel. Det beror på att radonhalten inomhus inte är ett fast värde utan något som följer väder, årstid och hur huset används.

Frågan om tio dagar räcker dyker oftast upp i samband med husköp, när tiden mellan kontrakt och tillträde är kort och ingen vill vänta en hel vinter på ett svar. Det ärliga svaret är att tio dagar räcker för en fingervisning. De räcker inte för att veta.

Varför ändrar sig luften från vecka till vecka?

I de flesta småhus kommer radonet från marken. Gasen sugs in genom sprickor i plattan, genomföringar för rör och kablar och otäta anslutningar mellan grund och vägg. Hur mycket som kommer in styrs till stor del av tryckskillnaden mellan inomhusluften och luften i marken.

När det är kallt ute och varmt inne stiger den varma luften i huset och lämnar ett svagt undertryck nere vid grunden. Det är då huset drar till sig mest markluft. En mild och blåsig vecka i september ger alltså helt andra förhållanden än en stilla och kall vecka i januari, trots att ingenting i själva huset har ändrats.

Till det kommer vanorna. Ett hus där någon vädrar varje morgon, eller där ventilationen går på forcering under mätveckan, mäter något annat än ett hus som stängs igen för vintern. Det behöver inte finnas något uppsåt bakom. Det räcker att källardörren står öppen eller att huset står tomt under visning för att bilden ska förskjutas.

Just de här svängningarna är skälet till att Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver långtidsmätning under eldningssäsongen som sättet att få fram ett årsmedelvärde. Mätningen ska pågå i minst två månader någon gång mellan oktober och april, och det är årsmedelvärdet som går att jämföra med referensvärdet.

Rutan låter kanske hård mot korttidsmätningen, men vid ett husköp är frågan sällan exakt vilket årsmedelvärde huset har. Det man vill veta är om man ska räkna med en åtgärd. Där kan ett tydligt högt värde från en kall vecka räcka långt, eftersom halten sällan blir lägre av att man väntar på vintern.

Svårare är det när siffran hamnar i mellanläget. Ett måttligt värde från oktober kan en bedömare läsa som lugnande och en annan som ett skäl att lägga ut dosor till vintern. Båda kan ha goda argument, och det som till slut fäller avgörandet är ofta hur huset är byggt och vad marken under består av.

Marken under, innan huset finns

Det sista leder vidare till den som ännu inte har något hus att mäta i. För den som ska bygga flyttar frågan ner i jorden, och där blir den en del av den geotekniska undersökningen av tomten.

Hur mycket radon som kan nå ett framtida hus beror dels på hur mycket radium berggrunden och jordarterna innehåller, dels på hur lätt gasen rör sig genom marken. Grus och sand släpper igenom betydligt mer än tät lera. SGU har kartor över jordarter och gammastrålning som ger en första bild, men de ersätter inte en mätning på den egna tomten.

En markradonmätning görs med en sond som drivs ner i jorden och tar upp jordluft. Även den är en ögonblicksbild. Fukt i jorden, tjäle och grundvattennivå påverkar resultatet, och en mätning i blöt höstjord kan visa lägre än samma punkt ett torrare år. Hur stor den skillnaden brukar bli har jag inte hittat något bra underlag för, och det är fullt möjligt att den varierar mer mellan två tomter än mellan två år på samma tomt.

Det är skälet till att konsulter som multiec.se, som arbetar med markradonmätning i Stockholm som en del av bredare markundersökningar, väger ihop mätvärdet med vad borrningar och jordprover säger om markens genomsläpplighet. Ett ensamt värde från en enda punkt blir sällan underlaget för hur grunden ska utformas.

Tillbaka då till köparen med kort tid till tillträde. Även den som skriver på efter tio dagars mätning kan lägga ut dosor samma vinter, när nycklarna väl har bytt ägare. Svaret kommer för sent för att påverka priset, men i tid för att avgöra om en radonsug behövs innan nästa eldningssäsong. Och en radonsug eller en omgjord grund kostar tillräckligt mycket för att den väntan ska vara värd det.