De flesta vet att facket finns. Färre vet exakt vad det gör – fram till den dag de behöver det. Då är det ofta för sent att gå med, för sent att ha byggt upp den relation med ett ombud som gör skillnad i en akut situation, och för sent att ha de försäkringar och det rättsliga skyddet på plats.
Det är synd, för facket gör ett konkret jobb som påverkar din vardag som anställd på sätt som är lätta att ta för givet – ända tills de försvinner.
Vad ett fackförbund faktiskt gör
Ett fackförbund är en organisation som samlar löntagare inom ett visst yrkesområde eller en viss sektor för att gemensamt förhandla om villkor, bevaka arbetsrättsliga frågor och ge stöd till enskilda medlemmar.
Det arbetet sker på tre nivåer:
Kollektivt – på samhällsnivå. Fackförbunden förhandlar med arbetsgivarorganisationer om de kollektivavtal som sätter golvet för löner, arbetstider, semester och en rad andra villkor för hela branscher och sektorer. Det är förhandlingar som pågår oavsett om du är med i facket eller inte – men vars resultat du tar del av i olika grad beroende på din situation.
Lokalt – på arbetsplatsnivå. Det lokala fackombudet bevakar att arbetsgivaren följer kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning, deltar i lokala förhandlingar och är den person du vänder dig till när något inte stämmer på arbetsplatsen.
Individuellt – för dig som medlem. Som enskild medlem har du tillgång till rådgivning, juridiskt stöd, försäkringar och en organisation som kan driva din sak om du hamnar i konflikt med din arbetsgivare.
Kollektivavtalet – det du kanske tar för givet
Många av de arbetsvillkor som svenska löntagare tar för givna är inte lagstadgade. De existerar tack vare kollektivavtal – skriftliga avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation som reglerar villkoren för alla anställda inom ett avtalsområde.
Kollektivavtalet kan reglera mer än vad lagen kräver när det gäller:
Lön. Minsta lönenivåer och löneökningar förhandlas fram i kollektivavtalet. Utan avtal finns det i Sverige ingen lagstadgad minimilön – det är upp till parterna på arbetsmarknaden att komma överens.
Arbetstid. Hur arbetstiden förläggs, övertidsersättning och rätten till komptid regleras ofta mer förmånligt i kollektivavtal än i arbetstidslagen.
Semester. Semesterlagen garanterar 25 dagars semester. Kollektivavtal ger ofta fler dagar, framförallt för dem med längre anställningstid.
Pension och försäkringar. Tjänstepension och kompletterande försäkringar vid sjukdom, olycksfall och dödsfall är i regel reglerade i kollektivavtal och utgör ett väsentligt komplement till de allmänna försäkringssystemen.
Arbetar du på en arbetsplats utan kollektivavtal saknar du dessa garantier. Din lön, dina arbetstider och dina tilläggsförmåner beror då uteslutande på vad du och din arbetsgivare kommit överens om individuellt.
Arbetsrättsliga lagar – grunden du behöver känna till
Utöver kollektivavtalen finns ett antal lagar som ger alla anställda grundläggande skydd, oavsett om arbetsplatsen har kollektivavtal eller inte.
Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar anställningens ingående och avslutande. Den ger skydd mot godtycklig uppsägning och kräver att en arbetsgivare som säger upp en anställd har saklig grund – antingen arbetsbrist eller personliga skäl. LAS reglerar också turordning vid uppsägning och rätten till återanställning.
Medbestämmandelagen (MBL) ger facket rätt att förhandla med arbetsgivaren innan denne fattar beslut av väsentlig betydelse för de anställda – exempelvis omorganisationer, nedskärningar eller väsentliga förändringar av arbetsförhållandena.
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskriminering kan ske vid rekrytering, lönesättning, befordran eller uppsägning.
Arbetsmiljölagen ålägger arbetsgivaren att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerställa att arbetet inte medför risk för ohälsa eller olycksfall.
Att känna till dessa lagar är ett första steg. Att ha en organisation bakom sig som kan tillämpa dem i ett konkret ärende är ett annat.
När du verkligen behöver facket
Det finns situationer där fackligt stöd är avgörande – och där en enskild person utan organisationens stöd har mycket svårt att hävda sina rättigheter.
Uppsägning och avskedande. En arbetsgivare som säger upp en anställd utan saklig grund bryter mot LAS. Men att driva den saken rättsligt är i praktiken omöjligt utan juridiskt stöd. Facket utreder ärendet, förhandlar med arbetsgivaren och driver tvisten i Arbetsdomstolen om det behövs – på din bekostnad som täcks av förbundets resurser.
Lönekonflikter. Om du anser att din lön är felaktig, att du inte fått den löneökning du avtalat om eller att du behandlats diskriminerande i lönesättningen är facket den organisation som kan förhandla och driva frågan.
Kränkning och trakasserier. Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda och åtgärda kränkande särbehandling och trakasserier på arbetsplatsen. Om det inte sker har facket verktyg för att kräva att arbetsgivaren tar ansvar.
Omorganisation och nedskärningar. Vid varsel och omorganisation har facket rätt till förhandling och insyn i beslutsprocessen. Det ger ett reellt inflytande över hur en svår situation hanteras.
Försäkringsärenden. Vid sjukdom, olycksfall eller dödsfall kan de fackliga försäkringarna ge ett ekonomiskt skydd utöver vad Försäkringskassan betalar. Det är ett skydd som är lätt …