I Apples verktyg för att publicera appar finns ett formulär som många som beställer sin första app ser först veckan före lansering. Där ska den som publicerar kryssa i vilka slags uppgifter appen samlar in: kontaktuppgifter, plats, köphistorik, identifierare och diagnostikdata. Svaren blir den lilla integritetsetikett som visas på appens sida i App Store. Vad varje kategori omfattar beskriver Apple i sin dokumentation om integritetsuppgifter.
Frågorna i sig är rimliga. Svårare är att de gäller mer än den egna koden. Formuläret omfattar allt som följer med i appen, även kod som någon annan har skrivit. Ett paket för kraschrapporter, ett analysverktyg eller en inloggning via ett tredjepartskonto kan samla in data som ska redovisas.
Google Play har en motsvarighet i avsnittet om datasäkerhet, byggt på samma princip. Den som har en app i båda butikerna svarar alltså på samma fråga två gånger, med lite olika ord.
Den som sitter med formuläret märker snabbt att det inte går att fylla i utan att fråga utvecklarna. Utvecklarna måste i sin tur gå tillbaka till beslut som fattades långt tidigare. Varför valdes just det analysverktyget? Behövdes platsdata, eller kom den med på köpet? På så vis blir formuläret en efterhandsskriven sammanfattning av projektet, ifylld av någon som sällan satt med när besluten togs.
Hur mycket etiketten påverkar den som står i butiken och funderar på att ladda ner appen är svårt att säga. Den är kort, och det är inte givet att särskilt många läser den innan de trycker på hämta. För beställaren är den ändå värd att ta på allvar av ett annat skäl: den visar hur tidiga val i ett approjekt dyker upp igen långt senare, ofta när det är som mest bråttom.
Faserna, i den ordning de sällan följer
Listan nedan visar den vanliga ordningen. I verkligheten överlappar faserna och ibland får man gå tillbaka ett steg, men varje fas har frågor som behöver ett svar innan nästa kan börja på allvar.
- Behov och kravställning. Vem ska använda appen, i vilken situation, och vad ska de kunna göra som de inte kan i dag? Här avgörs också vilken data appen verkligen behöver, vilket är samma fråga som butikernas formulär ställer i slutet.
- Skiss och klickbar prototyp. Flödena prövas på några tänkta användare innan någon kod skrivs. Att flytta en knapp i en skiss tar minuter, att flytta den i en färdig app kan ta en sprint.
- Arkitektur och integrationer. Separata appar för iOS och Android eller en gemensam kodbas, var data ska lagras och hur appen ska hämta priser, lagersaldo eller kunduppgifter ur affärssystemet via API.
- Utveckling i korta omgångar. Funktioner byggs och visas löpande, så att beställaren kan styra om innan för mycket är gjort i fel riktning.
- Test på riktiga enheter. Betaversioner delas ut via TestFlight respektive testspåren i Google Play till en begränsad grupp. Äldre telefoner, små skärmar och dålig täckning hittar fel som en simulator på utvecklarens dator missar.
- Granskning och publicering. Butikstexter, skärmbilder, integritetsuppgifter och en länk till integritetspolicy lämnas in. Båda butikerna granskar appen innan den släpps, och ett avslag betyder en ny runda.
- Drift och vidareutveckling. Nya versioner av operativsystemen, ändrade krav från butikerna och synpunkter från användarna gör att arbetet fortsätter efter lansering.
Den fas som oftast flyttar tidplanen är den tredje. Valet mellan att bygga två separata appar och att använda ett ramverk som ger en gemensam kodbas ser ut som en teknisk detalj, men det styr både kostnaden nu och vem som kan underhålla appen senare.
Två erfarna utvecklare kan läsa samma kravspecifikation och landa olika. Den ena pekar på att en gemensam kodbas halverar mycket av arbetet. Den andra påpekar att ett extra lager mellan appen och telefonens operativsystem kan bli ett hinder när appen ska använda kamera, Bluetooth eller platstjänster i bakgrunden. Vem av dem som får rätt avgörs sällan vid lansering, när appen är som enklast. Det visar sig när funktionerna blir fler och när någon annan än de ursprungliga utvecklarna tar över förvaltningen.
Integritetsfrågan hör hemma redan i den här fasen, eftersom det är här man bestämmer var data lagras och vilka tjänster appen pratar med. Uppgifterna som lämnas till Apple och Google ersätter inte det som dataskyddsförordningen kräver. Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet, och den som behandlar personuppgifter ska kunna redogöra för varför de samlas in och informera användarna om det. Ett projekt som har tänkt igenom det i början har för det mesta redan svaren när butiksformuläret dyker upp.
Vad händer med svaren när appen växer?
De svar som lämnas vid lansering beskriver appen som den ser ut just då. En företagsapp står dessutom sällan på egna ben. Orderstatus, kundspecifika priser, lagersaldon och tidigare köp hämtas ur affärssystemet, så appen förändras i takt med systemen bakom den, och det mesta av värdet ligger bakom skärmen snarare än på den.
Integrationerna hör därför till approjektet från början. Om webbutiken och appen hämtar samma uppgifter genom samma gränssnitt räcker det att en ändring görs på ett ställe. Har de var sin lösning kan appen visa ett lagersaldo och webbutiken ett annat, och det brukar vara kunden som märker det först.
Etiketten åldras på samma sätt. En kundklubb lägger till köphistorik. Pushnotiser kan kräva identifierare. Ett nytt analysverktyg för marknadsavdelningen kan ändra flera svar på en gång. Varje sådan förändring kan kräva att uppgifterna i butikerna uppdateras, och i många företag finns ingen utsedd person som äger den frågan.
Ett sätt att hantera det är att låta samma leverantör ha hand om både appen och kopplingarna bakåt. ACG Devs i Borås, som bygger skräddarsydda IT-lösningar och arbetar med EDI-, ERP- och API-integrationer vid sidan av apputveckling för iOS och Android, beskriver ett förlopp som går från strategi och kravställning till lansering och därefter löpande support och vidareutveckling. Tanken med det upplägget är att den som byggde kopplingarna också finns kvar när de behöver ändras.
Riktigt så enkelt är det inte för alla. Ett företag med en egen IT-avdelning som redan förvaltar affärssystemet kan ha goda skäl att hålla integrationerna i egen regi och bara beställa själva appen. Det avgörande är vem som har helheten, och om det står någonstans.
Den frågan går att ställa långt innan någon kod skrivs. Butikernas formulär är öppna att läsa, och frågorna i dem passar lika bra på ett av de första mötena som veckan före lansering. Svaren blir ofullständiga så tidigt, men det är just luckorna som är intressanta. Varje kategori där ingen kan säga om appen ska samla in något pekar på ett beslut som ännu inte är fattat, och det beslutet är lättare att ta i lugn och ro än med publiceringsknappen inom räckhåll.
Uppgifter om faserna i ett approjekt, från kravställning till support efter lansering, kommer från ACG Devs i Borås, som arbetar med apputveckling för iOS och Android.

